tisdag 25 mars 2008

Kom hem.


Snälla kom hem nu, jag klarar mig inte mer. Det har gått tre dagar utan dig. Tre nätter utan dig. På ett lov! Då är jag van vid att vara hos dig varje tidpunkt på dygnet. Jag är van vid att få sova bredvid din varma kropp varje natt. Jag är van vid att vi går upp vid halv två och äter en sen frukost. Jag är van vid att fördriva tiden vid tv'n. Jag är inte van vid att sminka mig under sådana här veckor - jag är alltid med dig och du accepterar mig som jag är. Jag är inte van vid att gå upp klockan 10 varje dag. Jag är inte van vid att ha tid att sitta vid datorn. Jag är inte van vid att ha tid att vara med vänner. Jag är inte vad vid att vara uttråkad. Du finns alltid där för mig. Men inte nu.
Kom hem.

1 kommentar:

Anonym sa...

men är det inte orligt att vara me dkompisar då?